Skolnära forskning

Skolnära: Forskningsfrågor som identifieras av lärare och forskare - och som i ett långsiktigt perspektiv är av betydelse för 1-19-skolans lärandepraktik - dvs fritidshemmet, förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan.

Forskning: Systematisk, empirisk och historisk kunskapsutveckling som bygger på redovisade och kritiskt granskade vetenskapliga teorier och metoder.

Samproducerad kunskap och Kunskapsdelning är grundbegreppen inom forskningsmiljön Skolnära forskning. Sådan bygger på ett utbyte – delning – av kunskap som är teoretiskt utvecklad och praktiskt erfaren men alltid vetenskapligt grundad. Skolnära innebär att alla frågor och problem tar sin utgångspunkt i 1-19-skolans pedagogiska och didaktiska vardag. Samarbetet mellan den lokala skolans praktik och högskolans forskning lägger grunden till samproduktion av kunskap. Miljön ska vara nationellt erkänd och internationellt identifierad.

Skolnära forskning är av helt grundläggande betydelse för samhällets utveckling. Alla delar av samhället är beroende av kunskap och kompetens av skilda slag. Det gäller allt från teoretisk till praktisk kunskap men också kompetens inom olika professioner, likaväl som för att klara ett allt mer krävande och komplext vardagsliv. All kunskap och kompetens som finns i ett samhälle har en gemensam utgångspunkt – som är viktig att peka ut – och det är vårt allmänna utbildningssystem. I 1-19-skolan (för-, grund- och gymnasieskola) läggs grunden för den individuella och kollektiva kunskap och kompetens som sedan utnyttjas och utvecklas, oavsett om vi talar om ämnesteoretisk, yrkespraktisk eller vardagsrelaterad kunskap – eller sådan som rör samhällets gemensamma värdegrund. Betydelsen av 1-19-skolan har accentuerats under senare år på ett mycket konkret sätt genom att alla barn som är födda efter 1998 (då förskolan fick egen läroplan) i praktiken har en 19-årig obligatorisk grundutbildningframför sig; alla går numera minst 19 år i skolan. Så länge har vi aldrig någonsin gått i skola i detta land.

Skolans betydelse för samhällets utveckling går förmodligen inte att överskatta. Därför är det viktigt att vi utvecklar ett utbildningssystem där 1-19-skolan är av yttersta kvalitet. Utan en kompetent skola, inget bildat, utbildat och klokt folk. För att nå dit krävs forskning och en skola på vetenskaplig grund.

Förutsättningen för den kompetenta skolan är välutbildade, intellektuella och handlingskraftiga lärare, som förstår att lärarkompetensen rymmer något mer än bara ämnesteoretisk kunskap, att den också är beroende av didaktisk kompetens och psykologiska insikter i att kunna möta barn och ungdomar som är olika och som har djupt skilda möjligheter att lära. Det didaktiska mötet, när eleven möter lärandets innehåll och formspråk liksom förmågan att se den lärande människans skilda resurser är avgörande för om lärande ska ske och för lärandets kvalitet och användbarhet. Läraren har på såvis en avgörande roll då det gäller att skapa olika förutsättningar för lärandei en högst varierande och sammansatt praktik.

Det positiva sambandet mellan elevens lärande och lärarens didaktiska kompetens är inom forskningen en oomtvistad slutsats. Välutbildade, intellektuella och handlingskraftiga lärare är beroende av en ytterst välutvecklad och klok lärarutbildning. Utan en sådan kan vi knappast räkna med några yrkesskickliga lärare och dem förutan äventyras elevens lärande och samhällets försörjning av ett kompetent folk. Av det skälet ingår lärarutbildningen som ett område som ligger inom profilen Skolnära forskning.

Lärarutbildningens uppgift är att utbilda kompetenta och yrkesskickliga lärare som klarar uppgiften att lära alla allt, oavsett vilka individuella förutsättningar som eleven har för sitt lärande. De ska klara en målstyrd kravskola, som är globalt konkurrensutsatt och mångkulturellt sammansatt, som ständigt måste uppdateras i förhållande till den digitalisering och googlisering som postmodern informations- och kommunikations-teknologi kräver. Lärarna ska också verka i en skola som är föremål för ständig politisk klåfingrighet. För att utveckla en lärarutbildning som är kapabel nog att klara dessa uppgifter krävs forskning – skolnära forskning.

Forskningen

Skolnära forskning har det övergripande syftet att ge svar på frågan om hur vi med hjälp av de insatser som görs av fritidspedagoger, lärare och rektorer blir lärda och lyckliga människor. En central fråga rör forskning om lärandets mysterium.

Forskningsmiljön är organiserad i forskningsplattformar som leds av ämnesexpert. Dessa är ännu inte definerade men komar att tillkännages under inledningen av nästa år. 

Därutöver ryms inom forskningsmiljön också avgränsade forskningsområden som på olika sätt stöder sådan kunskapsutveckling ligger inom områdena didaktik, lärande och pedagogiskt arbete. Exempel på forskningsområden är:

• digitaliserat lärande (läs mera)
• lärande för handlingskompetens och distansmoral (läs exempel)
• leda lärande mot uppsatta mål
• lärande i förhållande till bedömning och betyg
• lärares professionella lärande (handledning)
• lärande i utsatta grupper
• didaktik och ämnesdidaktik (läs exempel)
• handledning - grupphandledning för professionell kompetensutveckling

Skolnära forskning och forskning speciellt inom nämnda områden har på kort tid kommit att anta helt nya utmaningar jämfört med tidigare. Det som för bara några år sedan kunde vila på en flera hundra på gammal tradition gäller inte lika självklart längre. Kunskap och kompetens är numera digitaliserad och googliserad, tillgänglig för alla, var som helst och irealtid, gränslös och extremt kommunikativ. Digitaliseringen har förändrat inte bara vårt sätt att organisera tillvaron, vårt sätt att lära och handla, utan också vad som är nödvändigt att lära sig, vad vi behöver veta då all världens information finns nedlagd i digitala artefakter.  En viktigt utgångspunkt för forskningen inom profilenSkolnära forskning är att det som hittills varit allmänt för-givet-taget inom forskningen inte längre har någon avgörande aktualitet. Vi måste formulera nya frågor.

Postmoderna tider – det digitala kunskaps- och kommunikationssamhället – frågar efter ett alternativt sätt att förstå lärande, skolan och lärarutbildningen. Det som kännetecknar detta lärandet är att det bygger på de premisser sompostmoderna tider ställer på lärandekvalitet som är innovativt, entreprenöriellt, hållbart och intuitivt – som utgåri från googlisering och globalisering i kombination med handlett lärande i grupp.

Det vetenskapliga grundantagandet i Skolnära forskning är att allt lärande,skola och lärarutbildning ska utgå ifrån antagandet att den lärande redan haranaloga eller digitala erfarenheter som är avgörande när något nytt ska erövras. Det innebär ett teoretiskt och metodiskt, att lärande är uppfattas som erfarenhetsrelateratoch att lärande är erfarande av skillnad som blir skillnad – för att upptäcka någotmåste vi se skillnaden; vi kan inte se en man om vi aldrig sett en kvinna.

Samarbete och samverkan

Forskningsmiljön organiserar inom sig projektet Akademin för skolnära forskning och utveckling, som utgörs av ett organiserat nätverk - en infrastruktur för kunskapsdelning -  mellan kommuner i Jönköpings län och ett stort antal företagare i regionen. Nätverket finansieras via det sk Promilleprogrammet. Hit hör också Kunskapsepidemin och Modellskolan (klicka på Modellskolan). Nationellt samarbetar Akademin med högskolorna i Borås, Halmstad, Skövde och Väst. Internationellt sker samarbete inom profilen med Johns Hopkins University, Baltimore, USA, University of Helsinki, Finland och Universitetet i Tromsø, Norge. 

Strategi

Forskningsprofilen Skolnära forskning verkar för att utveckla en lokal skola på vetenskaplig grund. Detta arbete sker inom ramen för projektet Akademin för skolnära forskning. Målet är att lärare ska utveckla ochintressera sig för lärande på vetenskaplig grund. Visionen är att utveckla de mest kompetenta lärarna och tillsammans med näringslivet, kommunerna och forskare inom Skolnära forskning ska medverka till att göra regionen till ennationellt aktiv aktör då det gäller diskussion om och formulerandet av de sk friska skol- och utbildningsfrågorna. Sådana formuleras i transprofessionella seminarier som genomförs i kommunerna.

Skolnära forskning vill i första hand använda och utveckla den vetenskapliga kompetens och erfarenhet som finns hos redan disputerade forskare men ockå rekrytera nya doktorander. Därutöver aktivit medverka till att lärare i 1-19-skolan går vidare i sin kompetensutveckling mot egen forskning via masterutbildningar och forskarutbildning och egen forskning i den lokala skolan i kommunen.

Skolnära forskning bygger en vetenskaplig plattform i entydlig interaktion mellan högskolan, kommunerna och näringslivet. Målet är attvia gemensamma krafter söka medel nationellt och inom EU för att säkerställa enekonomisk bas för verksamheten.

Samarbete med några få men internationellt viktiga forskningsmiljöer är under uppbyggnad. Målet är – utöver ett betydande universitet i USA (Johns Hopkins University) – ett lika framstående universitet i Kina (Beijing Normal University), en vital miljö i England (Oxford University) och med Helsingfors universitet, Finland. 

Kontakt

Ansvarig för forskningsprofilen Skolnära forskning är professor Tomas Kroksmark. E-post tomas.kroksmark@hlk.hj.se